Julia Child
Jag är galen i kokböcker, det är min stora last.
Har väldigt svårt att gå förbi dem, utan att någon inte följer med hem.
Kan förlora mig själv i deras bilder och drömma mig bort till både Toscana och Provence.
Kan med enkelhet, uppleva både smaken på maten och dofterna som bildas i köket, med hjälp av bilderna.
Har jag köpt en ny bok, läses denna från pärm till pärm, både i soffan och säng.
Med denna bakgrund är det, därför ytterst anmärkningsbart, det jag just har gjort.
Jag har köpt en kokbok, på över 700 sidor, utan en enda färgbild, utan bara med ett fåtal svartvita teckningar.
Anledningen till detta köp är att jag såg filmen, ”Julie & Julia” häromdagen.
Filmen handlar om Julie Powell som drabbas av en 30-årskris så bestämmer hon sig för att starta ett gigantiskt matprojekt som innebär att hon ska laga 524 maträtter och alla ska lagas enligt Julia Childs recept i dennas bok "Det goda franska köket". Julie bloggar på internet om sina missöden och kulinariska höjder och så hamnar Julie i ett matmecka och träffar nya vänner.
Julia Child var en underbart excentrisk kvinna, som levde livet fullt ut.
Hon levde hela sitt liv, med ett leende på sina läppar, och älskade både människor och mat till sin fullo.
Jag kände så igen mig, i båda damernas känsla för mat och råvaror samt kärleken till matlagning.
De båda njuter av att laga mat, med alla sinnen, och känner ett lugn av att stå vid spisen.
Vi har även ytterligare en sak gemensamt, vi har alla underbara makar som står vid vår sida.
Våra kära makar, provar och smakar, mer än gärna alla våra alster.
När jag är stressad eller står inför något problem, så ställer jag mig gärna mig vid spisen, eller börjar baka.
Jag får då tid att tänka igenom situationen, i lugn och ro, och mår så mycket bättre efteråt.
Jag upplever matlagning och bakning som, världens bästa terapi, något jag har gemensamt med damerna ovan.
Så med detta sagt, så följer nu mera Julia Child mig, både till soffan och sängen, under en lång tid framöver.
